Mikroplaster

Turbinbladen slits så att de behöver byta efter 10-15 år. Det bortslitna materialet är mikropartiklar av glasfiber/kol och epoxyplaster. Områdets avvattningsområde rinner ut i Norrmogen. Fiskodlingen i Norrmogens utlopp liksom strömfisket i Sverkastaån behöver studeras för att klargöra eventuella konsekvenser. Vid 10% nedslitning kommer ca 170 ton mikroplastmaterial hamna i Norrmogen under kraftverkens livstid.Det är inte osannolikt att  plastpartiklarna kan kontaminera pollen och nektar, påverka binas hälsa och till sist hamna i honung från området.

https://www.fjt.no/meninger/2019/08/27/«72-tonn-med-mikroplast-kan-havne-i-florøfolket-sitt-drikkevann»-19787995.ece?fbclid=IwAR2v9YPXTpByYRmFZAgn4fcIq7-L88MzjqGNF8Z8W0x-UDKOKu-dboAdRhs

Wikipedia om epoxi

Epoxi[redigera | redigera wikitext]

Hoppa till navigeringHoppa till sök

Epoxi är en härdplast som polymeriserar med hjälp av en härdare och tillhör gruppen epoxiplaster. Vanliga härdare är diaminer.

Innehåll

Epoxiharts finns i ett antal olika varianter där plasten baserad på reaktionsprodukten mellan Bisfenol-A och Epiklorhydrin är den vanligaste (DGEBA). Bisfenol-A kan även ersättas med Bisfenol-F för att tillverka en annan typ av epoxiharts med lägre viskositet (DGEFA). 

Genom att variera förhållandet mellan Bisfenol och Epiklorhydrin erhålls olika molekylvikter på det färdiga hartset. För DGEBA väger den kortaste molekylen 340g/mol. Denna styrning är inte exakt utan medelmolekylvikt brukar vara det som anges för bruksvara.

Epoxiharts med medelmolekylvikt över 700 kallas högmolekylärt, och epoxiharts med medelmolekylvikt under 700 lågmolekylärt. Epoxihartser kan vara allergiframkallande, och det är just molekylvikten som avgör hur stor risken är. Ju högre molekylvikten är desto mindre är sannolikheten för allergi.

Materialet utvecklades av IG Farben i Tyskland 1939. Från början var epoxi avsett för limning av metaller och gjutning men har efterhand utvecklats till stor mångsidighet.

Ett lågmolekylärt epoxiharts med medelmolekylvikt 380 är flytande vid rumstemperatur, medan ett epoxiharts med medelmolekylvikt 1000 är fast vid rumstemperatur. Det är molekylvikten som avgör vad epoxihartset kan användas till.

De lågmolekylära hartserna kan hanteras utan tillsats av lösningsmedel som avdunstar och används därför till gjutningar, tjocka beläggningar, spaltfyllande lim etc.

De högmolekylära epoxihartserna måste som regel lösas i organiska lösningsmedel för att vara hanterbara, vilket begränsar användningen till färg och lack.

Epoxiplast är transparent men kan färgas.

Generellt har epoxi mycket stor förmåga att häfta vid de flesta material. Detta genom molekylens egna vätande förmåga och därigenom låga ytspänning och att det vid härdningen sker en mycket ringa krympning. Krympningen är endast noterbar genom att plasten sjunker ihop något (ca 2–2,5 % på rent bindemedel).

Epoxiplast har en mycket hög mekanisk hållfasthet jämfört med övriga härdplaster.

En stor del av epoxiplasten används för att tillverka kompositer med olika fibrer, som t.ex. glasfiber och kolfiber.

För att överföra epoxihartset till epoxiplast fordras en reaktion med ett lämpligt ämne. Sådana ämnen benämns i detta sammanhang för härdare.

Exempel på ämnesgrupper som fungerar som epoxihärdare är: amineramider, syraanhydrider, imidazoler, bortrifluoridkomplex, fenolermerkaptaner och metalloxider.

För härdning vid rumstemperatur används i huvudsak aminer och amider samt i viss mån merkaptaner. De övriga härdartyperna behöver som regel temperaturer över +150 °C för att reagera med epoxin.

Reaktionen mellan ett epoxiharts och en härdare är en irreversibel polyaddition, d.v.s. inga biprodukter bildas, och epoxiplasten kan inte sönderdelas i epoxiharts och härdare. Reaktionen är exoterm, vilket betyder att värme frigörs. Beroende på vilken typ av härdare man använder kan man få mycket stor skillnad i reaktionshastighet. Detta har stor praktisk betydelse vid arbete med epoxi. Den tid man har på sig att förbruka en blandning av epoxiharts och härdare benämns potlife. Beroende på blandningens reaktivitet, kan potlife variera från några sekunder till flera år.

Epoxiharts kan användas för att formulera många olika typer av slutprodukter. Allt från lim till golvbeläggningar. Tillsatser som reaktiva spädmedel gör också att andelen reaktivt i formuleringen ökar och andelen mjukgörare minskar. Genom formulering kan egenskaper så som elasticitet, viskositet, hållfasthet, härdningstid, temperaturkänslighet, blandningsförhållande, kemikaliebeständighet, värmebeständighet, vatten- och diffusionstäthet samt hälsovådlighet ändras inom ett stort spektra.

Epoxiharts kan ge allergi vid hudkontakt, därför skall man alltid ombesörja att sådan inte kan uppstå. Skulle det ändå bli hudkontakt skall epoxi tvättas bort med tvål och vatten. Lösningsmedel riskerar endast att föra in kemikalien i huden och öka risken för allergi.

Att bearbeta fullt uthärdad epoxiplast (normalt 7 dygn vid 20 °C) medför inga risker om blandningsförhållandet är följt och blandningen är korrekt gjord. Att bearbeta epoxi som inte är fullt uthärdad kan medföra en risk då dammet till viss mån fortfarande är reaktivt.

Härdarna i form av diaminer är överlag frätande och ögonkontakt skall undvikas.

  • Lim
  • Färger
  • Gjutharts
  • Isolering av elkomponenter
  • Lacker
  • Laminat
  • Ytbeläggning
  • Båtskrov
  • Kretskort

Landsbygdsutveckling och företagande skadas

Möjlig påverkan på verksamheten för tre företag BeeScanning Global AB, The Swarm Global AB och Fribi HB. Vi har förvärvat mark vid Norrmogen i direkt anslutning till projektområdet. Vi har bedrivit honungsproduktion med över 100 bisamhällen i snart 50 år i området. Viktiga dragväxter inom vårt flygområde är lingon, blåbär, skogshallon, mjölkört samt inte minst ljung. Ljungen finns företrädesvis i öppna höjdområden och det oroar oss om bina kommer krossas av propellrarna när de flyger där eller om mikroplasterna enligt nedan kan påverka näringskedjan.För fortsatt utveckling av BeeScanning och The Swarm behövs ostörd miljö för att utveckla varroaresistenta bin och studera samverkan mellan pollinatörer och både vilda och odlade växter.

En vindkraftsexploatering skulle kunna hota den verksamheten och försvåra möjligheterna att etablera det forskningscenter som är vårt syfte. BeeScanning har finansierats via Jordbruksdepartementets program för landsbygdsutveckling, Europeiska Innovationsprogrammet och av Vinnova, stöd som skulle motverkas. Våra företag är även beroende av att besökare uppfattar området som attraktivt. Från riksväg 68 in till oss skulle landskapet domineras och förfulas troligen till stort men för oss. Vårt syfte är friska bin i friska landskap!

Forskningen påverkas?

Möjlig påverkan på viltforskningscentret i Grimsö? Baserar sin verksamhet på att inom ett ganska begränsat område ha tillgång till biotoper i klimatzon 2-5. Projektområdet kan innebära en störning i faunans rörelser mellan dessa zoner. Behöver utredas.

Propellerslakt av bin?

Olämpligt skada parningsplatser för honungsbin

Vindkraftverk dödar så pass mycket insekter att deras effekt försämras kraftigt av de som fastnar på rotorbladen. En studie har beräknat att ca 1 200 miljarder insekter dödas av vindkraftverk, bara i Tyskland.

Det finns företag som arbetar med att rengöra rotorblad från insekter eftersom dessa försämrar effekten på vindkraftverken, under vissa förutsättningar med upp till 50 procent, enligt en studie från 2001.

Kunskaperna om påverkan på insekterna i områden med vindkraftverk är fragmentarisk men ökar. Naturvårdsverket har en del information. Bland annat hänvisas till studie genomförd vid ett vindkraftverk i Småland under sommar och höst 2017 och 2018. Enligt forskarna bör man inte dra generella slutsatser om aktiviteten (av insekter och fladdermöss. red anm) eftersom förekomsten av fladdermöss varierar mellan olika regioner, men studien är ett exempel på att aktiviteten och artantalet kan vara stor på hög höjd.

Drönare samlas över specifika platser
Binas parning sker i luften

Sedan 1972 har vi parat bidrottningar i detta område. Det har haft stor betydelse för avelsprogrammet för Örebroregionens Buckfast och Elgonstam.
Bidrottningar parar sig vid 5 dygns ålder och flyger då först ca 1-5 km till så kallade drönarsamlingsplatser. Där samlas 100 000-tals drönare för att på ca 30-50 meters höjd tävla om att hitta ungdrottningar för parning. Drönarsamlingsplatserna lokaliseras företrädesvis till sluttningar mot söder i lägen med lä. Se följande studie Landscape analysis of drone congregation areas of the honey bee, Apis mellifera (se länk nedan)

Drönarsamlingsplatser i lä bakom kraftverk utgör en påtaglig risk för drönare och drottningar.

Norrmogen tjänar som skärm mot väst-sydväst för främmande drönare som inte flyger över vatten samtidigt finns i princip inga tambin ost-nordost om den planerade vindkraftparken inom flera mils radie. Det behöver utredas om vindkraften kan vara igång under parningssäsongen juni-augusti utan att omöjliggöra användningen av parningsstationen.

Studie om hur insekter påverkas.

Här hypoteser kring varför insekter dras till vindkraftverk:

2.6 Hypoteser om insektsattraktion mot vindkraftsparker

(översättning Google translate)
Om migrerande flygande insekter skulle stokastiskt fördelas i luften med densiteter som varierar vertikalt enligt figur 5, skulle insekttäthet och vindhastighet i det kritiska rotorskiktet avgöra antalet insekter som bärs av vinden genom vindkraftsparkernas rotorer. I själva verket används denna enkla modell senare i den aktuella studien, som ett konservativt antagande. Det finns dock flera faktorer som ytterligare kan öka antalet insekter i vindkraftsparker. Dessa faktorer förklaras i det följande i form av ytterligare fyra hypoteser som dock försummas i modellbedömningen av hotad och skadad insektsbiomassa som presenteras senare i denna rapport: Inverkan av flygande insekter och vindparker (FliWip) – Studierapport, oktober 2018 2.6.1

Hypotes om attraktion om vindhastighet

Hypotes: Migrerande insekter väljer snabba luftströmmar strax ovanför atmosfärens ytskikt för att resa effektivt. Vindkraftsutvecklare gör lika för att optimera energiutbytet. Denna tillfällighet förklarar högre insekttäthet i vindkraftsparker jämfört med lugnare omgivningar. Bevis: Som har förklarats tidigare söker insekter under migration aktivt starka vindar för snabb, långväga förskjutning till nya häckningsområden (Johnson 1969, Reynolds et al. 2017a). Sådana vindar finns precis ovanför det turbulenta ytskiktet, särskilt i regioner med stora, plana slätter, på bergsryggar (Science News 2018) och på många kustlinjer. Vindrika migrationsspår som används av insekter i miljontals år söms alltmer av vindkraftsparker, eftersom vindkraftparker selektivt uppförs på platser med hög genomsnittlig årlig vindhastighet (Brower 2012). 2.6.2

Olfaktorisk attraktionshypotes

Hypotes: Lukten av insektsrester på rotorblad kan fungera som luktslang. Hemolymfrester på rotorblad kan locka skräp och rovdjur och vilseleda potentiella kompisar och svärmföljare. Bevis: Lukt är en av de viktigaste faktorerna i insektsbeteende (Hansson 1999). Insekter identifierar mat, kompisar och rovdjur efter lukt, med häpnadsväckande räckvidd, rumslig uppfattning och hög noggrannhet. Lukt spelar en viktig roll i insektskommunikation, svärmekoordinering och spårmarkering. Dessutom är de flesta insekter skräpmedel (Capinera 2010). Insektshemolymfrester är mycket attraktiva för dem, eftersom de ger den bästa blandningen av näringsämnen de behöver. 2.6.3

Hypotesen för akustisk attraktion

Hypotes: a) Insekter kan lockas till vindkraftsparker om bullret som härrör från vibrationer, roterande delar eller kraftgeneratorn inuti nacellen liknar det buller som genereras av stora svärmar. b) Om några insekter skulle lockas till vindkraftverk av någon av de ovan nämnda faktorerna, skulle de kunna locka till sig fler insekter genom gravitationell akustisk och synlig attraktion. Bevis: Flygande insekter producerar ett stort antal surrande ljud genom att slå sina vingar. Svärmande arter är kända för att vara mycket känsliga för akustiska signaler och individer anses vara attraherade av svärmar av ljud. Akustiska interaktioner kan vara en grund för att samordna storskaligt kollektivt beteende hos svärmar (Gorbonos et al. 2016). Som ett exempel verkar mittar vara tätt bundna till svärmen samtidigt som de är svagt kopplade inuti den. Modeller baserade på newtonsk gravitation överensstämmer väl med experimentella observationer och är biologiskt troliga eftersom gravitationsinteraktioner har likhet med akustiska och visuella interaktioner med lång räckvidd. De förutspår korrekt att individuell attraktion till svärmcentret ökar linjärt med avståndet från svärmcentret. Det finns bevis för att denna attraktion ökar med en individs flyghastighet (Reynolds et al. 2017). 2.6.4

Synlig attraktionshypotes

Hypotes: Positionsljus och färgens färg kan locka flygande insekter till vindkraftparker. Bevis: Attraktion av flygande insekter till olika färger som används för vindkraftstrukturer har utvärderats av Long et al. (2011). De vanliga turbinfärgerna ‘ren vit’ (RAL 9010) och ‘ljusgrå’ (RAL 7035) var bland dem som visade sig locka betydligt fler insekter än andra testade färger. Det är allmänt känt att ljus lockar flygande insekter, men orsaken till attraktion är ännu inte väl förstådd och diskuteras fortfarande kontroversiellt. Graden av attraktion för flygande insekter av vindkraftsparkernas positionsljus har ännu inte bedömts eller kvantifierats.

Svag vind

16-12-2020

Ernst Witter

Gammelbo 454 Eolus Vind AB

711 98 Ramsberg c/o Caroline Enebrand Daun

Norrmogens Vindkraftsprojekt Lindesbergs kommun

Tack för tidigt informationsutskick angående ovannämnd projekt.

Jag förstår att det finns politiska mål att öka produktion av el från förnybara energikällor såsom vind. Jag är

dock förvånad över val av lokalisering av det tänkta vindkraftpark eftersom det finns uppenbara motstående

intressen:

• Vindkraftparken föreslås att placeras i omotiverad nära anslutning till befintlig bebyggelse som

används för både permanent och fritidsboende. Enligt Länsstyrelsens vägledning bör avståndet

mellan bostäder och vindkraftverk vara minst 1 kilometer1.

• Den kommer till stor del att ligga inom ett av länsstyrelsen utpekat område av riksintresse enligt 4

kap MB där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska beaktas vid

bedömning av tillåtlighet av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. För friluftsområden

där naturupplevelser och/eller tystnad betraktas som viktiga kvaliteter gäller 35 dBA som gräns för

högsta ljudnivå1.

• Den skulle även delvis komma ligga inom en av länsstyrelsen nyligen utpekat så kallad värdetrakt

(Handlingsplan för grön infrastruktur i Örebro län – kunskapsunderlag och åtgärder. Rapport

2019:12).

Gammelbo, i Ramsbergs socken är ett typiskt brukssamhälle som fram till slutet av 1800-talet hade

järnframställning som sin viktigaste näringsgren. Sen nerläggning av dessa verksamheter har befolkningen i

bygden successivt minskat. Ett viktigt skäl för de som nu har valt att bosätta sig här permanent eller ha ett

fritidsboende är den natursköna miljön och det vackra landskapet. Framtidsvisionen för Ramsbergs socken är

därför att ”bygga en framtid för bygden som tar vara på den unika miljön och vad den kan erbjuda av

livskvalitet och upplevelser. Kunskaperna att förvalta och utveckla detta finns hos både

”ursprungsbefolkningen” och nytillkommande, många med unika kunskaper inom områden av betydelse för

den angelägna utvecklingen av bygden. Det finns ett ökande intresse av upplevelser och för vistelse i naturen

hos besökande från olika håll. Mindre företag på orten som tar vara på dessa möjligheter och på olika sätt

utvecklar besöksnäringen finns redan och nya kommer att tillkomma” (Ramsberg en bygd i Bergslagen:

Lokal Utvecklingsplan. www.ramsberg.se). Detta är helt i linje med att Ramsberg socken ligger inom ett

område av riksintresse för turism och friluftsliv.

På grund av deras storlek upplever många moderna vindkraftverk som störande element i landskapet. Det

finns därför ett uppenbart intressekonflikt mellan den föreslagna vindkraftparken och lokala och riksintressen

för utveckling av turism och friluftsliv. Valet av föreslagna lokaliseringen är därför förvånande, inte minst

med tanka på Eolus’ samarbetspartner Sveaskog omfattande markinnehav där det finns potentiella alternativa

lokaliseringar för vindkraftparker där det inte finns lika uppenbara motstående intressen.

Med vänlig hälsning,

Enligt STEM Vindkartering 2011 ligger årsmedelvinden i området under 7 m/s vid 110 m vilket innebär att

området inte är utpekat av Energimyndigheten som särskilt lämpligt för elproduktion från storskalig

vindkraft. Enbart i Örebro län fanns det 2019 nio områden utpekade som riksintresseområden för vindbruk1

som därför kan vara lämpligare än det föreslagna området.

Ernst Witter

1 Vindkraft i Örebro län – en vägledning kring etablering. Länsstyrelsen i Örebro län, publ. 2019:19

https://www.energimyndigheten.se/fornybart/vindkraft/planering-och-tillstand/vindkraftsplanering1/nationell-vindkartering/