Natur- eller industrilandskap?

Golgata för vår fria natur


Motstånd mot vindindustriområde vid Norrmogen.

Yttrande till Eolus 20210130

Caroline Enebrand Daun 

Tel: 073-576 27 94 E-post: caroline.enebrand@eolusvind.com 

Eolus Vind AB (publ) 

Torsgatan 5A 411 04 GÖTEBORG  +46 (0)10-199 88 00  info@eolusvind.com www.eolusvind.com 

NORRMOGEN VINDKRAFTSPROJEKT  LINDESBERGS KOMMUN 

Exploateringen är olämplig och skadlig utifrån ett flertal förutsättningar enligt nedan. Placeringen är inte rimlig i förhållande till syftet och andra bättre lämpade platser.

Innehåll

  1. Inte riksintresse för vindbruk
    1. Svag vind
    2. Bebyggelse
    3. Storlek
  2. Skyddsvärd flora
    1. Jordartsbundna
    2. Impediment
    3. Limniska
  3. Skyddsvärd fauna
    1. Blötdjur
      1. Musslor
      2. Iglar
    2. Fisk, efter habitat
      1. Sjöar
      2. Strömmande vatten
    3. Insekter
      1. Pollinerare
      2. Nedbrytare
      3. Limniska
    4. Groddjur
    5. Fågel, stann och sträckande
      1. Smålom
      2. Tjäder
      3. Orre
      4. Fiskgjuse
      5. Örnar
    6. Fladdermöss
  4. Landskapet
    1. Riksintressen
      1. Friluftsliv
      2. Naturvård
      3. Kulturvård
    2. Vatten
      1. Sjöar
      2. Strömmande
      3. Grundvatten
    3. Kulturlandskapet
      1. Historik
      2. Företagande
        1. Jord o skog
        2. Besöksnäringarna
        3. Övrigt
  5. Utsläpp
    1. Ljud
    2. Ljus
    3. Kemikalier
      1. Mikroplaster
      2. Oljor, glykol
    4. Fasta föremål
  6. Avslutning/Sammanfattning/Yrkande

1. Inte område av riksintresse för vindbruk

  1. Svag medelvind, under 7,2 m/sek
  2. Bebyggelse inom 800 meter.
  3. Området mindre än 5 kvkm.

1.1 Svag medelvind

Oekonomiskt svaga vindar

Placeringen är oekonomisk ur energisynpunkt, med en åttondel av energiinnehållet jämfört med optimala förhållanden.
8 av 11 kraftverk projekterade där medelvinden på 110 meters höjd är 5,6-7,0 m/s. Tre i medelvind 7,0-7,5 m/s. Se https://www.nyavyer.net/svaga-medelvindar/
Vindkartan är en skrivbordsprodukt och de verkliga förhållandena måste undersökas med vindmätningsmaster under flera säsonger.

1.2 Bebyggelse

Olämpligt nära bebyggelse

Närhet till bebyggelse har angivits av Eolus med radie 750 meter. Med 800 respektive 1000 meter enligt kriterier för RI begränsas området enligt nedan. Samhället Riddarhyttan med drygt 300 invånare ligger i absoluta förhärskande vindriktningen och kommer att erfara vibrationer och nattljus.

1.3 Områdets storlek

Olämpligt litet område

I planerna anges 6,4 kvkm. När hänsyn tas till medelvind, bebyggelse, skydd av flora och fauna samt fornlämningar begränsas området till ca 0 kvkm.
Avståndet mellan vindkraftverken beror på deras storlek och vilket som är den huvudsakliga vindriktningen, vanligen behövs minst 4-6 rotordiametrar. Ett 3,5 MW vindkraftverkhar har rotordiameter på 110-135 meter vilket innebär ett avstånd på 450-810 meter mellan verken. I djupled behöver avståndet vara ca 10 gånger. Området rymmer inte 11 kraftverk. Ju färre verk desto sämre ekonomi.

2. Skyddsvärd flora

Olämpligt/skadligt hot för rödlistad flora

Se vidare inlägg Skyddsvärd flora

Skog-våt- och impedimentmarker

Ett flertal svampar , lavar och kärlväxter med bevarande status mellan rödlistning och nära sårbara finns i området.
Garnlav, Tallticka, Motaggsvamp, Skrovlig Taggsvamp.

Betesmarkerna

I det angränsande mosaikartade beteslandskapet (artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ) mellan Norrmogen och exploateringsområdet finns en unik flora som resultat av 400 år av kontinuerligt bete utan produktionshöjande gödning . Inventering finns här. För att detta ska kunna hävdas i framtiden krävs att det småskaliga jordbruket kan överleva vilket i sin tur förutsätter en kombination av försörjande verksamheter. Besöksnäringen kan inte attrahera om området exploateras för vindindustri. Därmed berövas istället bygden möjlighet att utveckla sin mest värdefulla potential.

4C6-QMQ = skyddsvärda betesmarker
Skyddsvärda/hotade arter

Fältgentiana

Fältgentianan har minskat kraftigt i hela sitt utbredningsområde. Tillbakagången hänger överallt samman med upphörd hävd eller gödsling av naturliga fodermarker. I Fennoskandia är fältgentianan en av de gräsmarksväxter som minskat mest, och den är idag ytterst sällsynt i Danmark och Finland. I Uppland har den förlorat omkring 90% av sina lokaler sedan 1945. Bidrag till skötsel av värdefulla gräsmarker dämpade tillbakagången under 1990-talets första hälft, men på senare år har många små gårdar med gentianor upphört med djurhållning, delvis som en följd av systemet med mjölkkvoter efter EU-inträdet. På många lokaler finns bara ett fåtal individer.
Fältgentiana förekommer i huvudsak i ogödslade slåtter- eller betesmarker. Den är starkt knuten till de artrikaste gräsmarkerna, vilket tyder på att den är en god indikator på lång hävdkontinuitet. Detta styrks också av att fröbanken i de flesta fall tycks vara kortlivad, vanligen högst 3–5 år. Det finns dock enstaka indikationer på att fröbanken kan överleva 10 år eller mer. I södra och mellersta Sverige försvinner populationer oftast inom 5–15 år efter upphörd hävd.

.

Floran kring byggplatserna kännetecknas av arter karakteristiska för jordarter i mineralstråket.

  • Skyddsvärda arter
  • enligt artdata
  • inventering

Floran på byggplatserna kännetecknas av arter karakteristiska för impediment, berg i dagen, höjdlägen och hög ålder.

  • Skyddsvärda arter
  • enligt artdata
  • inventering

Floran kring och i strömmande vatten, skogsbäckarna, är avgörande för flera vattenlevande skyddsvärda djur.

  • Skyddsvärda arter
  • enligt artdata
  • inventering


3. Skyddsvärd fauna

Skadligt för rödlistade musslor och kräftor

3.1 Blötdjur och kräftor
Flodpärlmussla

Flodpärlmusslan är rödlistad, en starkt hotad art i hela Europa med mellansverige som kärnområde.

Forsåns naturreservat ca 3 km öster om vindindustriområdet är skyddat pga den rödlistade flodpärlmusslan och flodkräftor. Musslor används som miljöindikatorer eftersom de ansamlar partiklar. Mikroplaster som släpps ut från vkv absorberar miljöskadliga kemikalier vilket har visats ha synergistiska effekter i akvatiska miljöer.

Torskbäcken (Torsbäcken) 

Avvattnar större delen av exploateringsområdet. Vattendraget har inventerats och klassats som “god ekologisk status” med riklig förekomst av strömlevande öring. Förekomst av öring, inga vandringshinder och flodpärlmussla konstaterad nedströms indikerar behov av närmare inventering

3.2 Fisk

Olämpligt skada fisk i sjöar och strömmande vatten
3.2.1 Sjöar

Norrmogen

Möjlig påverkan på Norrmogens fiskfauna kan ha konsekvenser både för ett flertal fiskande fågelarter och för det frekventa fritidsfisket och vattenbruk. Påverkan kan komma från grumling under anläggningstiden, utsläpp av mikroplaster, smörjoljor och antifrysmedel (glykol), angående inverkan av infraljud är det inte visat att det är ofarligt för faunan.

“… sjön hyser gädda, sik, nors, gös och öring. Gös utplanterades i sjön på 1940-talet. I tillflödet Sandån finns ett ursprungligt strömlevande öringbestånd och är också lek- och uppväxtområde för Norrmogens öring.” utdrag från Länsstyrelsen. I sjön finns även simpa, abborre, mört o andra karpfiskar, ål och kräftor.


3.2.2 Strömmande vatten

Torskbäcken (Torsbäcken) har hela sitt avvattningsområde inom vindindustriområdet. Från inventering framgår 

“Lokal med fint öringhabitat. Resultatet visar att vattendraget har ett självreproducerande bestånd av öring. Då VIX-predikterad täthet ligger något högre än (14,3) med den som erhölls från elfisket på totalt 11 öringar per 100m2 visar att VIX-klassningen fungerar bra för lokalen. Sammantaget bedöms den ekologiska statusen (God) baserad på VIX vara representativ för lokalen.”

Torskbäcken är helt oreglerad. Faunan gynnas av en rik variation på vegetation från barrskog, lövskog och hävdade betesmarker. 

Hot:
Skogsbäckar är ofta hotade biotoper pga den ändrade markanvändningen samt i samband med byggande av körvägar i skog, anläggning av vägtrummor, kalavverkningar. Anläggningsarbeten för 11 st fundament á 1000 kubikmeter betong och armering innebär transporter av 2500 tunga transporter, breddning av skogsbilvägar.

Mikroplaster: Deposition av mikroplaster från vkv med ca 1 g/kvadratmeter och år är inte utrett om och hur det påverkar vattenlevande organismer.

Förekomsten av öring, inga vandringshinder, flodpärlmussla och flodkräfta konstaterad nedströms indikerar behov av närmare inventering.

3.3 Insekter

Skadligt för honungsbins parningsplatser

Vindkraftverk dödar så mycket insekter att effekt försämras kraftigt av de mängder som fastnar på rotorbladen. En studie beräknar att ca 1 200 miljarder insekter dödas av vindkraftverk, i Tyskland.

Företag har specialiserat sig på rengöring av rotorblad från insekter.  Effekten på vindkraftverken försämras under vissa förutsättningar med upp till 50 procent.

Kunskaperna om påverkan på insekterna i områden med vindkraftverk är dock fragmentarisk. Naturvårdsverkets information. Bland annat hänvisas till studie genomförd vid ett vindkraftverk i Småland under sommar och höst 2017 och 2018. “Aktiviteten och artantalet av fladdermöss och insekter kan vara stor på hög höjd.”

Påverkan på luftrummet för parningsstation för bin
Drönare samlas över specifika platser

Sedan 1972 har tusentals bidrottningar parats i detta område. Det har haft stor betydelse för avelsprogrammet för Örebroregionens Buckfast och Elgonstam. Bidrottningar parar sig vid 5 dygns ålder och flyger då först ca 1-5 km till så kallade drönarsamlingsplatser som är belägna ovanför höjder med termikvindar i landskapet. Där samlas 100 000-tals drönare för att på ca 30-50 meters höjd tävla om att hitta ungdrottningar för parning. Norrmogen tjänar som skärm mot väst-sydväst för främmande drönare som inte flyger över vatten samtidigt finns i princip inga tambin ost-nordost om den planerade vindkraftparken inom flera mils radie. Det behöver utredas om vindkraften kan vara igång under parningssäsongen juni-augusti utan att förorsaka stor skada eller omöjliggöra användningen av parningsstationen.

3.4 Groddjur

Saknas inventering

3.5 Fågel

Skadligt hinder för korsande fågelsträck
  1. Skyddsvärda arter
    1. Lom och Smålom
    2. Tjäder
    3. Orre
    4. Örnar
    5. Fiskgjuse
3.5.1.1 Lom och Smålom
Förödande hinder för smålommens häckning och födosök.

Smålom häckar gärna undanskymt i småtjärnar, vilka är talrika i området. I området kring Norrmogen häckar både storlom och smålom. På grund av sin tyngd behöver smålom långa startsträckor för att flyga från häckningsplatsen och nå tillräcklig höjd för att ta sig över omgivande skog. Den flyger därför ofta i cirklar. Vidare har den ett socialt beteende under häckningsperioden då den besöker andra häckande smålomspar. Detta beteende skapar komplexa rörelsemönster som ökar risken för kollision med vindkraftverk. Smålom har svårt att hitta nya passande häckningsplatser då den kräver en speciell häckningsmiljö med relativt små tjärnar och anslutande öppen myrmark i tillräcklig omfattning så att den kan lyfta. I området finns sådana kvaliteter vilket måste skyddas. Smålom är en skyddad art och har enligt fågeldirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden, Natura 2000- områden, behöver utses där den förekommer. NACKA TINGSRÄTT DOM M 4391-16 Mark- och miljödomstolen

Från Norrmogens östra strand kan en frekvent trafik ses över skogen under tiden ungarna föds upp. Talrika observationer finns i artportalen. Flera tjärnar är kända häckningsplatser.

Yttrande från ornitolog Mats Andersson, Frövi Fågelklubb 210127

“Vad gäller smålom så fiskar de regelbundet i både Norrmogen och Glien och häckningslokaler finns på några platser runt om i trakten. I anslutning till vindparken kan man tänka sig häckningsplatser som Ormtjärnen (bekräftad reds anm.) och Botjärnen och kanske Hästmossen och Vargtjärnen (strax utanför kommungränsen), men denna bedömning måste självfallet stämmas av mot besök i fält. Skulle det häcka smålommar i någon eller några av de här lokalerna hamnar de tänkbara vindkraftverken som en barriär för lommarnas stråk, från häckningsplatsen till fiskesjöarna (Norrmogen och Glien), när de matar eventuella ungar.

För både smålom och storlom rekommenderas att vindkraftverk inte bör anläggas inom ett avstånd på 1 km från häckningssjöarna, och att man ska undvika att placera vindkraftverk i smålommens flygstråk, mellan häckningsplatser och fiskevatten. Det gäller också storlommens flygstråk mellan häckningssjöarna och kringliggande sjöar, som nyttjas för bland annat sociala sammankomster med andra storlommar. 

Ett naturligt inslag hos smålommen är att den kan utebli från en häckningsplats under några år, för att sedan återkomma. Uteblivna fåglar något eller några år behöver inte betyda att häckningsplatsen är långsiktigt övergiven. Därför är det ytterst vanskligt att göra några bedömningar om smålommen på basis av en fältinventering under ett enda eller några få år.

Inventeringar i fält ingår väl i tillståndsprocessen under åtminstone en häckningssäsong och då är det viktigt att man driver frågan om konsekvent metodik. Det måste förstås gälla alla övriga artgrupper. 

Det ligger en fin myr i direkt anslutning till den planerade vindparken. Det är Dammossen belägen nordost Hägernäs och Norrmogen. Dammossen är helt opåverkad omgiven av skogsmark. I väster skiljer ett skogsområde mossen från Dammsjön. Även i sydväst finns ett höjdområde med hällar som går ner i mossen. I norra och mellersta delen finns ett gölkomplex. Den södra delen är torrare med tuvor av ljung, renlav, hjortron, tranbär och sileshår. Vid gölarna växer bl a kallgräs. I laggen finns typisk kärrvegetation med bl a starrarter och vattenklöver. I mossens kant växer tallskog med bl a dvärgbjörk och på mosseplanet martallar. Bland de häckande fåglarna kan nämnas ljungpipare, ängspiplärka, buskskvätta och sävsparv. Dessutom kan man se trana under häckningstid och orrspel på myren. Dammossens fågelliv har inventerats vid två tillfällen i regi av länsstyrelsen i Örebro län (Förändringar i fågelfaunan på Örebro läns myrar 1981-2009).”  


För storlom och smålom, föreslås i rapporten https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/forskning/vindval/Faktablad_Vindval_Faglar_avstand_webb_2.pdf en kilometers skyddszon från vatten där lommar häckar, och en fri flygkorridor som är en kilometer bred, mellan häckningsvatten och betydelsefulla fiskevatten.

3.5.1.2 Tjäder

Tjäder observeras frekvent i området. Inventering av häckning och spelplatser behövs.

3.5.1.3 Orre

Spelplatser och häckning i området.

3.5.1.4 Örnar

Havsörn observeras frekvent. Häckning behöver inventeras.

3.5.1.5 Fiskgjuse
Skadligt hinder för häckande och födosökande fiskgjuse.

Fiskgjuse häckar varje år vid Norrmogen och flyger runt till sjöarna i området för att fiska. De löper därför särskilt stor risk att krocka med vindkraftverken som utgör en stor fara för fågeln. Fiskgjuse är en skyddad art och har enligt fågeldirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden, Natura 2000-områden, behöver utses där arten förekommer.
Häckningsplatser behöver inventeras.

  • Observationer artdata
3.6 Fladdermöss
Skadligt för populationer av tre fladdermusarter.

Gammelbo vid Norrmogens tillopp från Glien, västra delen av exploateringsområdet, har vid inventering, se nedan, befunnits ha rika bestånd och även möjliga kolonier av fladdermus. Miljöerna mellan sjön och området är typiska biotoper för fladdermöss.
Fladdermöss dödas när de jagar insekter som dras till kraftverken. Ett flertal studier av problematiken pågår. Problemet kan leda till att kraftverken måste stoppas under sommarhalvåret de tider i skymning och gryning när temperatur och vindförhållanden gör att fladdermössen jagar.

“Fladdermössen är ur många aspekter hotade. Sex av de minst 14 arter som förökar sig i landet är rödlistade. Faktorer som odlingslandskapets omvandling, utdikning av våtmarker och tillgången på grova lövträd antas ligga bakom en minskning av flera fladdermusarter. Alla fladdermöss är fridlysta i Sverige och Sverige har undertecknat ”Överenskommelse av skydd av bestånd av europeiska fladdermöss” (SÖ 1993:30).”
“Gemensamt för de artrikaste områdena är att de hyser bestånd av äldre lövträd företrädesvis i form av ädellövskog med gläntor; halvöppen naturbetesmark; ängar eller något förvildade parker. Vidare är landskapet varierat och mosaikartat med direkt närhet till vatten och äldre byggnader. Som exempel kan nämnas den artrikaste lokalen, Karlslund, som är en perfekt lokal för fladdermöss. (Gammelbo har samma karakteristika, reds anm.) I miljön ingår ett vattendrag, herrgårdsbyggnad, parkmiljö, en större damm, luckig blandskog och ädellövskog, solitära lövträd, gott om brynzoner och rikligt med grova hålträd. Sammantaget ger detta en god födotillgång under hela året, föda och skydd vid olika vindriktningar, bra övervintringslokaler och goda möjligheter att etablera yngelkolonier.”

  • Skyddsvärda arter inventering H. Ignell 2005
    • Fransfladdermus som är rödlistad och klassas som sårbar har observerats vid inventering i avrinningsområdet nedströms Norrmogen.
    • Tre arter av fladdermöss har observerats vid inventering i Gammelbo. . Långörad-, Nordisk- och Vattenfladdermus.

4. Landskapet

Orimligt förstöra landskapets unicitet.

Kulturlandskapet i dalgången Glien, Norrmogen och Sörmogen är vackert och har unika kvaliteter som utvecklats under hundratals år. Liknande kan endast återfinnas på ett fåtal platser i Örebro län. Ett inbjudande möte mellan jord- och skogsbruk, sjöar och strömmande vatten. Gränslandet mellan mälardalen och norrlandsterrängen som reser sig från 100 till 400 m.ö.h. Högsta kustlinjen markeras med ursvallade sluttningar och nedan sedimentära jordarter längs vattendragen.

Ett levande småskaligt jordbruk och en oexploaterad miljö där rikligt med spår av järnhanteringen finns i landskapet.
De naturliga förutsättningarna med tre klimatzoner på en begränsad yta skapar den stora variationen och mångfalden av livsformer i ett landskap så typiskt för Bergslagens skönhet.
Det som är områdets unika värden och själva grunden för en attraktiv framtid skulle berövas bygden, regionen, landet. Ett oerhört svek mot vår historia, våra barn, allas barn!

Skalenlig vy från Liljendal, ca 3km avstånd. 200-250 meter höga vkv, 11 st.
  1. 1. Riksintressen
    1. Friluftsliv
    2. Naturvård
    3. Kulturvård
  2. Vatten
    1. Sjöar
    2. Strömmande vatten
    3. Grundvatten
  3. Kulturlandskapet
    1. Historik
    2. Besöksnäringar
    3. Företagande
4.1 Riksintressen
Olämplig störning område av riksintresse för friluftsliv, natur- och kulturvård.

Området ligger i eller i direkt anslutning till flera områden av riksintresse för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård. Utbyggnad av vägnät och byggplatser kommer att skada känsliga områden.

4.1.1 Riksintresse för friluftsliv MB kap 3 naturvårdsverket. Malingsbo Kloten

4.1.2 Riksintresse för kulturmiljövård MB kap 3.6 RAA “Röda Jorden”

Konflikt med Skinnskattebergs kommuns intressen

Störande för grannen Skinnskattebergs kommun. Vindindustriområdet ligger i direkt anslutning till område F1 och NF2 som enligt kommunens översiktsplan är skyddade. “Etablering av vindkraft bedöms olämpligt inom och i anslutning till Röda Jorden.” se sid 27 i Översiktsplanen.

4.1.3 Riksintresse för rörliga friluftslivet MB kap 4 LSt

4.2 Vatten och landskap

 Norrmogen

 

Omgivningar

Norrmogen ingår i Arbogaåns vattensystem och är belägen ca 5 km öster om Rams-berg. Sjöns största tillflöde är Sandån. Avrinningen sker via Sverkestaån till sjön Sörmogen. 

I väster, söder och norr består berggrunden kring Norrmogen av gnejsgraniter. I nordväst går ett brett stråk av metabasiter ända ner till sjön. Detta omges framförallt av sura metavulkaniter. Berggrunden täcks i nordväst och i söder av lera-finmo. Även i nordost finns ett mindre område med lera. I öster och väster finns områden med hällmark. I övrigt omges sjön av morän. Även Storön täcks av morän. 

Där jordarten utgörs av lera och finmo omges Norrmogen av åker- och betesmark med inslag av lövskog. Delar av dessa omgivningar utgör ett värdefullt kulturlandskap. På moränmarken dominerar barrskog. Bebyggelsen kring sjön utgörs främst av gårdar. I tabell 1 redovisas markanvändningen i Norrmogens avrinnings-område. 

Djur och växter 

Fisk 

Det finns inga provfiskeresultat från Norrmogen, men enligt uppgifter från 1970-talet ska sjön hysa gädda, sik, nors, gös och öring. (Finns även ål, abborre, mört, löja, nejonöga). Gös utplanterades i sjön på 1940-talet. I tillflödet Sandån finns ett ursprungligt strömlevande öringbestånd och är också lek- och uppväxtområde för Norrmogens öring. 

Bottenfauna 

Uppgifter om sjöns bottenfauna saknas. 

Växtplankton 

Bedömning från växtplanktonundersökning 2008 visar god näringsstatus och hög surhetsstatus. 

Växtlighet 

Uppgifter om växtligheten i Norrmogen saknas. 

Övrigt djur- och växtliv 

Dryg 15 sjöberoende fågelarter har observerats, bl.a. smålom, småskrake, havsörn, fiskgjuse. 

Vattenkvalitet 

Norrmogens vattenkvalitet har inte övervakats regelbundet efter 2002. Analyser av sjöns vatten tyder på att sjön är näringsfattig och har betydligt brunfärgat vatten. Sjöns pH är svagt surt och buffertkapaciteten mot försurande ämnen är god. Vid senaste undersökningen (1993) var kvicksilverhalterna i gädda mycket höga. Mer information om vattenkemin i Norrmogen finns i tabell 2 nedan. 

Statusbedömning 

Sjöns ekologiska status har bedömts som god. Det är sammanvägningen av växt-plankton (alger) och vattenkemin som varit avgörande för bedömningen. De allmänna förhållandena, som är en sammanvägning av klassificeringarna för näringsämnen (hög status) och försurning (god status), har sammantaget god status. Det förekommer vandringshinder i anslutning till vattenförekomsten. Sjön är påverkad av reglering. 

Bedömningsgrunder i föreskrift har tillämpats, bortsett från kvalitetsfaktorn för-surning och närsalter som klassats som expertbedömning. För mer information om bedömningen, se http://www.viss.lst.se/Waters.aspx?waterEUID=SE662587-147925. 

Övervakningsprogram 

Sjön ingick i miljöövervakningsprogrammet Profilsjöar under perioden 1983-2002. Norrmogen ingår nu vissa år i miljöövervakningsprogrammet Undersökningar i yt-vattenförekomster

Naturvårds- och friluftsintressen 

Norrmogen är upplåten för fritidsfiske och förvaltas av Norrmogens Fiskevårds-områdesförening. Tillflödet Sandån är utpekat som regionalt värdefullt vatten p.g.a. fina forssträckor. 

Mänsklig påverkan 

Norrmogen är påverkad av reglering. Viss påverkan sker även genom utsläpp från Gammelbo avloppsreningsverk

och jordbruket i omgivningarna. 

4.3 Företagande

Orimligt förstöra för besöksnäring, forskning och etablering av högteknologiska företag

Bygden har de senaste decennierna genomgått en typisk utarmning. Borta är skolan, affären, företagen. Kvar återstår småföretagare inom hantverk, turism, service och småskaligt jordbruk. Den enda större kvarvarande arbetsgivaren är forskningsstationen Grimsö (se nedan).

Områdets framtid beror av naturen, upplevelsen av tystnad och vildmark. Mötet med det öppna landskapet som betande djur fortfarande upprätthåller. Starka värden människor söker som annars lever i skuggan av staden och vindkraftverk. Det finns även en stor potential inom redan etablerad forskning (Grimsö Forskningsstation) samt högteknologiska företag (BeeScanning och The Swarm). Forskarsamhället kan generera spinoffs under förutsättning att de naturliga förutsättningarna bevaras och infrastrukturen stimuleras. Se mer nedan under 4.3.2.3

4.3.2.2 Besöksnäringar
Förödande för turismen.

Se inlägg https://www.nyavyer.net/lokal-turism/ “Den av er föreslagna placeringen av en storskalig vindkraftspark invid Norrmogen, kommer påverka och förändra såväl naturen, horisonten och förutsättningar till en för oss alla osäker framtid. Vänligen sök er till ett område utan Lokalt / Regionalt / Riksintresse för Natur / besöksnäringen.” Undertecknat fyra företag i bygden.

4.3.2.3 Övrigt, forskning
BeeScanning

Etablering av planerat forskningscenter äventyras. BeeScanning Global AB och i förlängningen The Swarm Global AB är projekt finansierade av medel från Jordbruksverket och Vinnova för landsbygdsutveckling respektive innovationsutveckling. Syftet med forskningsstationen, belägen direkt granne med planerade området, är utveckling av metoder med artificiell intelligens, AI, för markanvändning som gynnar pollinerande insekter. Fältförsök med bin och humlor, odling och övervakning med AI av specifika grödor, skulle försvåras/omöjliggöras med påverkan från Vindkraftverk i insekternas vilda födosöksområde.

Grimsö forskningsstation
Forskningsområdet delvis i vindindustriområdet nordväst om riksväg 68

Bysjön, Stationen, Sörmogen och i överkant Norrmogen.

“Som en åretrunt bemannad fältstation är Grimsö på många sätt unik i Sverige och världen. Inte minst med tanke på de långa inventeringsserier på olika vilda djurslag som samlas där”.
Vindkraftsetableringen förändrar förutsättningarna för de långa inventeringsserierna och riskerar därmed grunden för stationen. Forskningsområdet ligger i huvudsak på 100 m.ö.h. I norra delen möts det av Norrlandsterrängen som reser sig upp till ca 400 m.ö.h. Vindindustriområdet skulle skära av förbindelsen där emellan.

_____

Grimsö forskningsstation grundades 1974 i Grimsö herrgård via en donation från Byggmästare Olle Engkvist som en ekologisk fältstation med Naturvårdsverket som huvudman. Sedan 1992 ligger Grimsö under Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Grimsö utgör idag avdelningen Viltekologi inom Institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala. På Grimsö finns också Viltskadecenter som är ett nationellt kunskapscenter som utbildar och informerar om skador orsakade av fredat vilt och hur man förebygger dom. Idag arbetar cirka ett 50-tal personer på Grimsö, varav 2 professorer, ett 20-tal forskare, doktorander, Mastersstudenter, fältassistenter, administrativ och teknisk personal. Som en åretrunt bemannad fältstation är Grimsö på många sätt unik i Sverige och världen. Inte minst med tanke på de långa inventeringsserier på olika vilda djurslag som samlas där. Förutom kontorsbyggnader och olika laboratorier förfogar Grimsö även över ett 13 000 ha stort forskningsområde. På Grimsö arbetar man främst med tillämpad forskning inom vilt-, landskaps- och naturvårdsbiologi och bedriver forskarutbildning, grundläggande universitetsutbildning, vidare/fortbildning och information i dessa ämnen. Grimsö finansieras genom statsanslag, forskningsanslag, konsultuppdrag samt bidrag från stiftelser och fonder. (Wikipedia)


5. Utsläpp

  1. Ljud
  2. Ljus
  3. Kemikalier
  4. Fasta föremål

5.1 Ljud
Belastningar med vibrationer som påverkar boende samt skyddsvärd fauna.

Kartan föreställer utbredning av ljud i enheten dB(A) Vilket Pereira, nedan, visar inte är en relevant måttenhet för frekvenser utanför det hörbara. Även de icke hörbara tryckvågorna innehåller energi som kan påverka organismer på stora avstånd. (Jämför med icke synlig strålning)

De roterande bladen skapar flera olika typer av ljud dels konstanta av friktionen mot luften men också rytmiska som uppstår av ljudets förstärkning när ett blad passerar tornet. Ljuden är dels högfrekventa hörbara med en utbredning som kan uppfattas på 750-1000 meters avstånd beroende på väderförhållanden. 40 decibel anses motsvara ljudet från ett kylskåp. 35 db är satt som gräns i vissa fall i naturområden där man kan kräva tystnad. Lågfrekventa ljud, basljud, 20-200 Hz, kan inte uppfattas med hörseln men uppfattas av kroppen och sprids på stora avstånd upp till 15 km.
En omfattande genomgång av Åke Wikström finns här https://vildavastra.se/snurrigt/2020/05/09/vindkraftens-lagfrekventa-buller-en-kunskapssammanstallning/

“Sammanfattning buller

På grund av bristande kunskaper och avsaknad av uppföljning och utvärdering av erfarenheter finns det stora brister i de regelverk för buller som styr tillståndsgivning av vindkraftinstallationer i Sverige. Dessa brister drabbar landsbygdens miljö. Både människor och djur drabbas av bullerstörningar i långt större utsträckning än vad som presenteras i de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas inför beslut. Det är speciellt det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet som är orsaken till de flesta inrapporterade bullerstörningarna. Dessa bullerstörningar leder ibland till både fysiska och psykiska besvär. 

Internationella studier pekar ut lågfrekvent amplitudmodulerat ljud som huvudorsak till bullerstörningar. Enligt dessa studier kan man heller inte avfärda risker för skadlig inverkan på människors hälsa. Internationella studier har också identifierat några orsaker till att denna ljudtyp genereras av vindkraftverk. Ljudtypen dämpas lite i atmosfären vilket medför att den är hörbar på långt avstånd från vindkraftverken, ända upp till 5-10 km. Man konstaterar att man för närvarande saknar kunskaper för att kunna förutsäga när denna ljudtyp uppkommer.. Det är en ljudtyp som inte beaktats tillräckligt vid forskning om ljud från vindkraft och inte heller i de regelverk som styr vid tillståndsgivning. Detta är mycket allvarligt och krav har ställts på ett moratorium i fortsatt utbyggnad av vindkraft till dess att man kunnat säkert kunna identifiera orsaken till denna typ av ljud och metoder att påverka detsamma. 

Fortsatt utbyggnad i vetskap om att problem med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud förekommer innebär ett brott mot Miljöbalkens hänsynsparagraf , 2 kap §2.

/ Åke Wikström


5.2 Ljus
Stress att belysa området med konstant rött ljus och impulser av blixtrande intensivt vitt ljus.

Hinderljus
Enligt lag måste vkv upp till 150 m ha röda varningsljus och däröver krävs blixtljus dygnet runt. Detta innebär att landskapet upplevs som ett industriområde och att nattmörkret förstörs för människor, insekter, fåglar och djur.

Rättsfall MMÖD 2016-M 11333

1. Mark- och miljööverdomstolen avslår Falu kommuns förstahandsyrkande att hindersbelysningen på vindkraftverket ska förses med ett radarbaserat kontrollsystem.

2. Mark- och miljööverdomstolen föreskriver som ytterligare försiktighetsmått att vindkraftverkets totalhöjd inte får överstiga 150 meter.!

Evigt blinkande natthimmel utanför Zinkgruvan.

5.3 Kemikalier
Kontaminering av land- och vattenbaserade ekosystem med miljöfarliga kemikalier.
1. Mikroplaster

Utsläpp i området
  • Antag 11 kraftverk med 60 ton epoxiplast och glasfiber per verk.
  • Antag vidare 10% (se nedan) nednötning på 15 år = 66 ton.
  • Området 6 kvkm.
  • Innebär 11 g/kvm.
  • 0,7 gram/ kvm och år.
  • Oljor och glykol

“Mikroplast är ett samlingsnamn för små, små plastfragment (1 nm till 5 mm). De mikroplaster som hittats i världshaven, men även i sötvattensystem, har olika ursprung. Mikroplast kan bildas oavsiktligt när plastföremål slits och plastpartiklar frigörs, eller när vi inte återanvänder, återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt utan plasten blir skräp som succesivt bryts ned till mindre och mindre bitar i naturen. Det finns också plast som från början tillverkas som små pellets eller korn.” Se Naturvårdsverkets rapport nedan.

Definitiva uppgifter om hur mycket mikroplast som lossnar från bladen på vindkraftverk finns inte tillgängliga publikt. Detta trots att det bara är att väga dom före och efter. Det anses sannolikt som företagshemligheter och myndigheterna har inte heller någon kännedom. Det man kan konstatera är att efter ca 15 år byter man bladen eftersom de har deformerats så mycket att det är ekonomiskt att byta. Viktförlusten på vindturbinbladen är så pass betydande att det påverkar beräkningarna för hur kranar ska dimensioneras vid demonteringen. Se video in 3.07

Norskt räknestycke antar 10% förluster.

Källor enligt NV
  • Nedskräpning (ej kvantifierad, men tros vara bland de största källorna, om inte den största källan)
  • Väg- och däckslitage (ca 8 000 ton/år)
  • Textiltvätt (ca 800-950 ton/år)
  • Båtbottenfärger (ca 160-740 ton/år)
  • Konstgräsplaner (ca 475 ton/år
  • Industriell produktion och hantering av primärplast (ca 310-530 ton/år).
  • Obs! Vindkraftverk nämns inte!
Mikroplaster från vindkraftverk snart största källan?
VKVton/vkvsumma ton/15 årton per år
35006210001400
80006480003200
2200061320008800
Mikroplaster miljökonsekvenser

Vi får i oss mikroplast motsvarande att äta ett kreditkort i veckan.

Analysen, No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People har tagits fram av University of Newcastle, Australien på uppdrag av WWF. Resultatet med ett genomsnittligt plastintag på 5 gram per vecka är ett globalt snitt. Sammanställningen bygger på ett 50-tal vetenskapliga globala studier om människors intag av plast.
Mikroplasten kan göra fisken giftig. Mer mikroplast i insjöar än i haven. Arktis snö innehåller 10 000 partiklar per liter vatten.

Bladen är tillverkade av glasfiberarmerad epoxiplast. Viktigaste huvudkomponenten är Bisfenol A. Efter härdning anses materialet inert och utan risk att bearbetas. Trots det har kemikalieinspektionen hittat mätbara halter av Bisfenol A i vissa av de dricksvattenledningar som har renoverats med epoxibeläggning i Sverige. Sedan den 1 september 2016 är det förbjudet i Sverige att renovera en tappvattenledning med tvåkomponentsepoxi som innehåller bisfenol A eller bisfenol A-diglycidyleter. (material från Wikipedia)
I det närmaste alla insjövatten i Sverige har förhöjda halter av flamskyddsmedel Polybromerade difenyletrar, och uppnår därför inte god kemisk status i klassningen. (undantag källvatten?) Bisfenol A ingår i förteckning över kemikalier i ytvatten som enligt lag upptas i kvalitetsklassningen men analyseras inte vad vi kan se.
Flamskyddsmedel ackkumuleras i organismer varför problemen förväntas öka i framtiden. Bisfenol A har hormonstörande egenskaper, liknar östrogen.

5.4 Fasta föremål
  1. Iskast
    Vid temperaturer kring eller under fryspunkten kan is bildas som när den lossnar utgör en risk till skador. Ett riskområde kan uppskattas till 500 meter. Kostnader för inhägnader och olägenhet för rörliga friluftslivet gör att det anses orimligt att uppföra.
  2. Exploderande turbiner
Riskområde begränsar friluftslivets rörlighet
  1. Lösa vingar
    Infästningen av bladen kan fallera och medföra att vingarna lossnar vilket ofta gör att hela tornet kollapsar. Delar av vingar kan kastas upp till 2 km. Vilket kan beräknas utifrån en perifer rotationshastighet på 300 km/tim från 300 meters höjd.

6. Avslutning/Sammanfattning/Yttrande

(Nedan är pågående utveckling av argumentationen)
1.1 Oekonomiskt svaga vindar
1.2 Olämpligt nära bebyggelse
1.3 Olämpligt litet område
2.0 Olämpligt/skadligt hot för rödlistad flora 
3.1. Skadligt för rödlistade musslor och kräftor
3.2. Olämpligt skada fisk i sjöar och strömmande vatten
3.3 Skadligt för honungsbins parningsplatser
3.5 Skadligt hinder för korsande fågelsträck
3.5.1.1 Förödande för smålommens häckning och födosök
3.5.1.5 Skadligt hinder skadligt för häckande och födosökande fiskgjuse
3.6 Skadligt för populationer av tre fladdermusarter
4.0 Orimligt förstöra landskapets unicitet
4.1 Olämpligt för grunderna för område av riksintresse för friluftsliv, natur- och kulturvård
4.1.2 Konflikt med Skinnskatteberg kommuns intressen
4.3 Orimligt förstöra för besöksnäring, forskning och etablering av högteknologiska företag
5.1 Okända belastningar med vibrationer som påverkar boende samt skyddsvärd fauna
5.2 Stress att belysa området med  konstant rött ljus och impulser av blixtrande vitt ljus
5.3 Kontaminering av skyddade ekosystem med miljöfarliga kemikalier
5.4 Riskområde begränsar friluftslivets rörlighet

Den planerade exploateringens lokalisering har visats vara olämplig och skadlig. Ett flertal rättsfall visar att med de förutsättningar och motstående lokala- regionala och riksintressen som finns i området är en etablering inte möjlig. Den lokala opinionen motsätter sig planerna.
Vi uppmanar således Eolus att söka alternativ placering för sitt projekt.

______________________________

Ripfjället, men ganska exakt motsvarande topografiska förutsättningar och kommande vy från riksväg 68 vid Hägernäs mot Riddarhyttan
Förvandling till industrilandskap 200 – 300 meter höga vkv

Björn Lagerman, ordförande interimsstyrelse för under bildande Föreningen Motvind Norrmogen

c/o Björn Lagerman
Södra Bergsstigen 7
71131 Lindesberg
070-5603893

bjorn@beescanning.com