Natur- eller industrilandskap?

Golgata för vår fria natur


Motstånd mot vindindustriområde vid Norrmogen.

Strategi:

Påvisa med sakkunskap varför platsen är olämplig för exploatering.

Yttrande till Eolus

NORRMOGEN VINDKRAFTSPROJEKT  LINDESBERGS KOMMUN 
(TIDIGT INFORMATIONSUTSKICK 20201201) 

Exploateringen är olämplig och skadlig utifrån ett flertal förutsättningar enligt nedan. Intressekonflikter och skador uppstår dels under etableringen samt framtida avveckling, dels som kvarstående permanenta effekter under decennier av driften. Placeringen är inte rimlig i förhållande till syftet och andra möjliga alternativ.

Innehåll

  1. Inte riksintresse för vindbruk
    1. Svag vind
    2. Bebyggelse
    3. Storlek
  2. Skyddsvärd flora
    1. Jordartsbundna
    2. Impediment
    3. Limniska
  3. Skyddsvärd fauna
    1. Blötdjur
      1. Musslor
      2. Iglar
    2. Fisk, efter habitat
      1. Sjöar
      2. Strömmande vatten
    3. Insekter
      1. Pollinerare
      2. Nedbrytare
      3. Limniska
    4. Groddjur
    5. Fågel, stann och sträckande
      1. Smålom
      2. Tjäder
      3. Orre
      4. Fiskgjuse
      5. Örnar
    6. Fladdermöss
  4. Landskapet
    1. Riksintressen
      1. Friluftsliv
      2. Naturvård
      3. Kulturvård
    2. Vatten
      1. Sjöar
      2. Strömmande
      3. Grundvatten
    3. Kulturlandskapet
      1. Historik
      2. Företagande
        1. Jord o skog
        2. Besöksnäringarna
  5. Utsläpp
    1. Ljud
    2. Ljus
    3. Kemikalier
      1. Mikroplaster
      2. Oljor, glykol
    4. Fasta föremål
  6. Avslutning/Sammanfattning/Yrkande

1. Inte område av riksintresse för vindbruk

  1. Svag medelvind, under 7,2 m/sek
  2. Bebyggelse inom 800 meter.
  3. Området mindre än 5 kvkm.

1.1 Svag medelvind

Olämpligt svaga vindar

Placeringen är oekonomisk ur energisynpunkt, med en åttondel av energiinnehållet jämfört med optimala förhållanden.
8 av 11 kraftverk projekterade där medelvinden på 110 meters höjd är 5,6-7,0 m/s. Tre i medelvind 7,0-7,5 m/s. Se https://www.nyavyer.net/svaga-medelvindar/
Vindkartan är en skrivbordsprodukt och de verkliga förhållandena måste undersökas med vindmätningsmaster under flera säsonger.

1.2 Bebyggelse

Olämpligt nära bebyggelse

Närhet till bebyggelse har angivits av Eolus med radie 750 meter. Med 800 respektive 1000 meter enligt kriterier för RI begränsas området enligt nedan. Samhället Riddarhyttan med drygt 300 invånare ligger i absoluta förhärskande vindriktningen och kommer att erfara vibrationer och nattljus.

1.3 Områdets storlek

Olämpligt litet område

I planerna anges 6,4 kvkm. När hänsyn tas till medelvind, bebyggelse, skydd av flora och fauna samt fornlämningar begränsas området till ca 0 kvkm.
Avståndet mellan vindkraftverken beror på deras storlek och vilket som är den huvudsakliga vindriktningen, normalt pratar man om minst 4-6 rotordiametrar. Ett 3,5 MW vindkraftverkhar en rotordiameter på 110-135 meter vilket då innebär ett avstånd på 450-810 meter mellan verken. I djupled behöver avståndet vara ca 10 gånger. Området rymmer inte 11 kraftverk. Ju färre verk desto sämre ekonomi.

2. Skyddsvärd flora

Olämpligt skada rödlistad flora

Se vidare inlägg Skyddsvärd flora

Skog-våt- och impedimentmarker

Ett flertal svampar , lavar och kärlväxter med bevarande status mellan rödlistning och nära sårbara finns i området.
Garnlav, Tallticka, Motaggsvamp, Skrovlig Taggsvamp.

Betesmarkerna

I det angränsande mosaikartade beteslandskapet (artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ) mellan Norrmogen och exploateringsområdet finns en unik flora som resultat av 400 år av kontinuerligt bete utan produktionshöjande gödning . Inventering finns här.

Skyddsvärda/hotade arter

Fältgentiana

Fältgentianan har minskat kraftigt i hela sitt utbredningsområde. Tillbakagången hänger överallt samman med upphörd hävd eller gödsling av naturliga fodermarker. I Fennoskandia är fältgentianan en av de gräsmarksväxter som minskat mest, och den är idag ytterst sällsynt i Danmark och Finland. I Uppland har den förlorat omkring 90% av sina lokaler sedan 1945. Bidrag till skötsel av värdefulla gräsmarker dämpade tillbakagången under 1990-talets första hälft, men på senare år har många små gårdar med gentianor upphört med djurhållning, delvis som en följd av systemet med mjölkkvoter efter EU-inträdet. På många lokaler finns bara ett fåtal individer.
Fältgentiana förekommer i huvudsak i ogödslade slåtter- eller betesmarker. Den är starkt knuten till de artrikaste gräsmarkerna, vilket tyder på att den är en god indikator på lång hävdkontinuitet. Detta styrks också av att fröbanken i de flesta fall tycks vara kortlivad, vanligen högst 3–5 år. Det finns dock enstaka indikationer på att fröbanken kan överleva 10 år eller mer. I södra och mellersta Sverige försvinner populationer oftast inom 5–15 år efter upphörd hävd.

.

Floran kring byggplatserna kännetecknas av arter karakteristiska för jordarter i mineralstråket.

  • Skyddsvärda arter
  • enligt artdata
  • inventering

Floran på byggplatserna kännetecknas av arter karakteristiska för impediment, berg i dagen, höjdlägen och hög ålder.

  • Skyddsvärda arter
  • enligt artdata
  • inventering

Floran kring och i strömmande vatten, skogsbäckarna, är avgörande för flera vattenlevande skyddsvärda djur.

  • Skyddsvärda arter
  • enligt artdata
  • inventering


3. Skyddsvärd fauna

Olämpligt skada rödlistad fauna

3.1 Blötdjur

  • Skyddsvärda arter
  • enligt artdata
  • inventering

3.2 Fisk

  • Skyddsvärda arter
  • enligt artdata
  • inventering

3.3 Insekter

Olämpligt skada parningsplatser för honungsbin.

Vindkraftverk dödar så pass mycket insekter att deras effekt försämras kraftigt av alla som fastnar på rotorbladen. Nu har en studie räknat ut att det troligtvis är ungefär 1 200 miljarder insekter som dödas av vindkraftverk, bara i Tyskland. Det rapporterar NRK. 

Det finns företag som enbart arbetar med att rengöra rotorblad från insekter eftersom dessa försämrar effekten på vindkraftverken, under vissa förutsättningar med upp till 50 procent, enligt en studie från 2001. 

Kunskaperna om påverkan på insekterna i områden med vindkraftverk är fragmentarisk. Naturvårdsverket har en del information. Bland annat hänvisas till studie genomförd vid ett vindkraftverk i Småland under sommar och höst 2017 och 2018. Enligt forskarna bör man inte dra generella slutsatser om aktiviteten (av insekter och fladdermöss. red anm) eftersom förekomsten av fladdermöss varierar mellan olika regioner, men studien är ett exempel på att aktiviteten och artantalet kan vara stor på hög höjd.

Påverkan på luftrummet för parningsstation för bin
Drönare samlas över specifika platser

Sedan 1972 har tusentals bidrottningar parats i detta område. Det har haft stor betydelse för avelsprogrammet för Örebroregionens Buckfast och Elgonstam. Bidrottningar parar sig vid 5 dygns ålder och flyger då först ca 1-5 km till så kallade drönarsamlingsplatser som är belägna ovanför höjder med termikvindar i landskapet. Där samlas 100 000-tals drönare för att på ca 30-50 meters höjd tävla om att hitta ungdrottningar för parning. Norrmogen tjänar som skärm mot väst-sydväst för främmande drönare som inte flyger över vatten samtidigt finns i princip inga tambin ost-nordost om den planerade vindkraftparken inom flera mils radie. Det behöver utredas om vindkraften kan vara igång under parningssäsongen juni-augusti utan att förorsaka stor skada eller omöjliggöra användningen av parningsstationen.

  • Skyddsvärda arter
  • enligt artdata
  • inventering

3.4 Groddjur

  • Skyddsvärda arter
  • enligt artdata
  • inventering

3.5 Fågel

Olämpligt med korsande fågelsträck
  1. Skyddsvärda arter
    1. Smålom
    2. Tjäder
    3. Orre
    4. Örnar
    5. Fiskgjuse
3.5.1.1 Smålom
Olämpligt hinder för smålommens häckning och födosök.

Smålom häckar gärna undanskymt i småtjärnar, vilka är talrika i området. I området kring Norrmogen häckar både storlom och smålom. På grund av sin tyngd behöver smålom långa startsträckor för att flyga från häckningsplatsen och nå tillräcklig höjd för att ta sig över omgivande skog. Den flyger därför ofta i cirklar. Vidare har den ett socialt beteende under häckningsperioden då den besöker andra häckande smålomspar. Detta beteende skapar komplexa rörelsemönster som ökar risken för kollision med vindkraftverk. Smålom har svårt att hitta nya passande häckningsplatser då den kräver en speciell häckningsmiljö med relativt små tjärnar och anslutande öppen myrmark i tillräcklig omfattning så att den kan lyfta. I området finns sådana kvaliteter vilket måste skyddas. Smålom är en skyddad art och har enligt fågeldirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden, Natura 2000- områden, behöver utses där den förekommer. NACKA TINGSRÄTT DOM M 4391-16 Mark- och miljödomstolen

Från Norrmogens östra strand kan en frekvent trafik ses över skogen under tiden ungarna föds upp. Talrika observationer finns i artportalen. Flera tjärnar är kända häckningsplatser.

För storlom och smålom, föreslås i rapporten https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/forskning/vindval/Faktablad_Vindval_Faglar_avstand_webb_2.pdf en kilometers skyddszon från vatten där lommar häckar, och en fri flygkorridor som är en kilometer bred, mellan häckningsvatten och betydelsefulla fiskevatten.

3.5.1.2 Tjäder

Observationer artdata

3.5.1.3 Orre

Observationer artdata

3.5.1.4 Örnar

Observationer artdata

3.5.1.5 Fiskgjuse
Olämpligt hinder för häckande och födosökande fiskgjuse.

Fiskgjuse häckar varje år vid Norrmogen och flyger runt till sjöarna i området för att fiska. De löper därför särskilt stor risk att krocka med vindkraftverken som utgör en stor fara för fågeln. Fiskgjuse är en skyddad art och har enligt fågeldirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden, Natura 2000-områden, behöver utses där arten förekommer.

  • Observationer artdata
  • inventering
3.6 Fladdermöss
Olämpligt skada populationer av tre fladdermusarter.

Gammelbo vid Norrmogens tillopp från Glien, västra delen av exploateringsområdet, har vid inventering, se nedan, befunnits ha rika bestånd och även möjliga kolonier av fladdermus. Miljöerna mellan sjön och området är typiska biotoper för fladdermöss.
Fladdermöss dödas när de jagar insekter som dras till kraftverken. Ett flertal studier av problematiken pågår. Problemet kan leda till att kraftverken måste stoppas under sommarhalvåret de tider i skymning och gryning när temperatur och vindförhållanden gör att fladdermössen jagar.

“Fladdermössen är ur många aspekter hotade. Sex av de minst 14 arter som förökar sig i landet är rödlistade. Faktorer som odlingslandskapets omvandling, utdikning av våtmarker och tillgången på grova lövträd antas ligga bakom en minskning av flera fladdermusarter. Alla fladdermöss är fridlysta i Sverige och Sverige har undertecknat ”Överenskommelse av skydd av bestånd av europeiska fladdermöss” (SÖ 1993:30).”
“Gemensamt för de artrikaste områdena är att de hyser bestånd av äldre lövträd företrädesvis i form av ädellövskog med gläntor; halvöppen naturbetesmark; ängar eller något förvildade parker. Vidare är landskapet varierat och mosaikartat med direkt närhet till vatten och äldre byggnader. Som exempel kan nämnas den artrikaste lokalen, Karlslund, som är en perfekt lokal för fladdermöss. (Gammelbo har samma karakteristika, reds anm.) I miljön ingår ett vattendrag, herrgårdsbyggnad, parkmiljö, en större damm, luckig blandskog och ädellövskog, solitära lövträd, gott om brynzoner och rikligt med grova hålträd. Sammantaget ger detta en god födotillgång under hela året, föda och skydd vid olika vindriktningar, bra övervintringslokaler och goda möjligheter att etablera yngelkolonier.”

  • Skyddsvärda arter inventering H. Ignell 2005
    • Fransfladdermus som är rödlistad och klassas som sårbar har observerats vid inventering i avrinningsområdet nedströms Norrmogen.
    • Tre arter av fladdermöss har observerats vid inventering i Gammelbo. . Långörad-, Nordisk- och Vattenfladdermus.

4. Landskapet

Olämpligt förstöra områdets unicitet i landskapet
  1. Riksintressen
    1. Friluftsliv
    2. Naturvård
    3. Kulturvård
  2. Vatten
    1. Sjöar
    2. Strömmande vatten
    3. Grundvatten
  3. Kulturlandskapet
    1. Historik
    2. Besöksnäringar
    3. Företagande
4.1 Riksintressen
Olämpligt att allvarligt skada grunderna för område av riksintresse för friluftsliv, natur- och kulturvård.

Området ligger i eller i direkt anslutning till flera områden av riksintresse för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård. Utbyggnad av vägnät och byggplatser kommer att skada känsliga områden.

4.1.1 Riksintresse för friluftsliv MB kap 3 naturvårdsverket. Malingsbo Kloten

4.1.2 Riksintresse för kulturmiljövård MB kap 3.6 RAA “Röda Jorden”

4.1.3 Riksintresse för rörliga friluftslivet MB kap 4 LSt

4.2 Vatten
4.3 Kulturlandskapet


5. Utsläpp

  1. Ljud
  2. Ljus
  3. Kemikalier
  4. Fasta föremål

5.1 Ljud
Olämpligt att belasta med vibrationer som påverkar boende samt skyddsvärd fauna.

Kartan föreställer utbredning av ljud i enheten dB(A) Vilket Pereira, nedan, visar inte är en relevant måttenhet för frekvenser utanför det hörbara. Även de icke hörbara tryckvågorna innehåller energi som kan påverka organismer på stora avstånd. (Jämför med icke synlig strålning)

De roterande bladen skapar flera olika typer av ljud dels konstanta av friktionen mot luften men också rytmiska som uppstår av ljudets förstärkning när ett blad passerar tornet. Ljuden är dels högfrekventa hörbara med en utbredning som kan uppfattas på 750-1000 meters avstånd beroende på väderförhållanden. 40 decibel anses motsvara ljudet från ett kylskåp. 35 db är satt som gräns i vissa fall i naturområden där man kan kräva tystnad. Lågfrekventa ljud, basljud, 20-200 Hz, kan inte uppfattas med hörseln men uppfattas av kroppen och sprids på stora avstånd upp till 15 km.
En omfattande genomgång av Åke Wikström finns här https://vildavastra.se/snurrigt/2020/05/09/vindkraftens-lagfrekventa-buller-en-kunskapssammanstallning/

“Sammanfattning buller

På grund av bristande kunskaper och avsaknad av uppföljning och utvärdering av erfarenheter finns det stora brister i de regelverk för buller som styr tillståndsgivning av vindkraftinstallationer i Sverige. Dessa brister drabbar landsbygdens miljö. Både människor och djur drabbas av bullerstörningar i långt större utsträckning än vad som presenteras i de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas inför beslut. Det är speciellt det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet som är orsaken till de flesta inrapporterade bullerstörningarna. Dessa bullerstörningar leder ibland till både fysiska och psykiska besvär. 

Internationella studier pekar ut lågfrekvent amplitudmodulerat ljud som huvudorsak till bullerstörningar. Enligt dessa studier kan man heller inte avfärda risker för skadlig inverkan på människors hälsa. Internationella studier har också identifierat några orsaker till att denna ljudtyp genereras av vindkraftverk. Ljudtypen dämpas lite i atmosfären vilket medför att den är hörbar på långt avstånd från vindkraftverken, ända upp till 5-10 km. Man konstaterar att man för närvarande saknar kunskaper för att kunna förutsäga när denna ljudtyp uppkommer.. Det är en ljudtyp som inte beaktats tillräckligt vid forskning om ljud från vindkraft och inte heller i de regelverk som styr vid tillståndsgivning. Detta är mycket allvarligt och krav har ställts på ett moratorium i fortsatt utbyggnad av vindkraft till dess att man kunnat säkert kunna identifiera orsaken till denna typ av ljud och metoder att påverka detsamma. 

Fortsatt utbyggnad i vetskap om att problem med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud förekommer innebär ett brott mot Miljöbalkens hänsynsparagraf , 2 kap §2.

/ Åke Wikström


5.2 Ljus
Olämpligt att belysa området med konstant rött ljus och impulser av blixtrande intensivt vitt ljus.

Hinderljus
Enligt lag måste vkv upp till 150 m ha röda varningsljus och däröver krävs blixtljus dygnet runt. Detta innebär att landskapet upplevs som ett industriområde och att nattmörkret förstörs för människor, insekter, fåglar och djur.

Rättsfall MMÖD 2016-M 11333

1. Mark- och miljööverdomstolen avslår Falu kommuns förstahandsyrkande att hindersbelysningen på vindkraftverket ska förses med ett radarbaserat kontrollsystem.

2. Mark- och miljööverdomstolen föreskriver som ytterligare försiktighetsmått att vindkraftverkets totalhöjd inte får överstiga 150 meter.!

Natthimlen utanför Zinkgruvan

5.3 Kemikalier
Olämpligt att kontaminera land- och vattenbaserade ekosystem med kemikalier.
  1. Mikroplaster
  2. Oljor och glykol
5.4 Fasta föremål
  1. Iskast
    Vid temperaturer kring eller under fryspunkten kan is bildas som när den lossnar utgör en risk till skador. Ett riskområde kan uppskattas till 500 meter. Kostnader för inhägnader och olägenhet för rörliga friluftslivet gör att det anses orimligt att uppföra.
  2. Exploderande turbiner
Olämpligt skapa riskområde som begränsar friluftslivet
  1. Lösa vingar
    Infästningen av bladen kan fallera och medföra att vingarna lossnar vilket ofta gör att hela tornet kollapsar. Delar av vingar kan kastas upp till 2 km. Vilket kan beräknas utifrån en perifer rotationshastighet på 300 km/tim från 300 meters höjd.
https://www.vindkraftsnyheter.se/20201123/6329/utanfor-jorn-har-ett-230-meter-hogt-vindkraftverk-rasat

6. Avslutning/Sammanfattning/Yrkande

(Nedan är pågående utveckling av argumentationen)
1.1 Olämpligt svaga vindar
1.2 Olämpligt nära bebyggelse
1.3 Olämpligt litet område
2.0 Olämpligt skada rödlistad flora 
3.0 Olämpligt skada rödlistad fauna
3.3 Olämpligt skada parningsplatser för honungsbin
3.5 Olämpligt hinder skadligt för korsande fågelsträck
3.5.1.1 Olämpligt hinder skadligt för smålommens häckning och födosök
3.5.1.5 Olämpligt hinder skadligt för häckande och födosökande fiskgjuse
3.6 Olämpligt skada populationer av tre fladdermusarter
4.0 Olämpligt förstöra områdets unicitet i landskapet
4.1 Olämpligt att allvarligt skada grunderna för område av riksintresse för friluftsliv, natur- och kulturvård
5.1 Olämpligt att belasta med vibrationer som påverkar boende samt skyddsvärd fauna
5.2 Olämpligt att belysa området med  konstant rött ljus och impulser av blixtrande intensivt vitt ljus
5.3 Olämpligt att kontaminera land- och vattenbaserade ekosystem med kemikalier
5.4 Olämpligt skapa riskområde som begränsar friluftslivets rörlighet

Den planerade exploateringens lokalisering har visats vara olämplig, skadlig. Ett flertal rättsfall visar att med de förutsättningar och motstående lokala- regionala och riksintressen som finns i området är en etablering inte möjlig. Den lokala opinionen och även de politiska partierna i kommunen motsätter sig planerna.
Vi uppmanar således Eolus att söka alternativ placering för sitt projekt.

Skalenlig vy från Liljendal, ca 3km avstånd. 200-250 meter höj, 11 st.